Watchmen

En grafisk roman för dig som trodde att serietidningar blott var banala superhjältehistorier!

Tittar man på den internationella nöjesindustrin kan man se att de utskrattade nördarna idag är en kapitalstark elit inom populärkulturen. Världens största kulturform är dator- och konsolspel. På biodukarna duggar superhjältefilmerna tätt och är ofta de också årets mest inkomstbringande. En nischad butik som t.ex. Science fiction-bokhandeln kränger fantasy, sci-fi, leksaker, brädspel och annat nördigt som om det inte fanns en morgondag. Internationella subkultursmässor som Comic Con börjar göra avtryck i Sverige. Nördens inflytande över populärkulturen är och kommer således att vara fortsatt påtaglig.

Många känner till superhjältar som Stålmannen, Spindelmannen och Hulken och många har kanske skaffat sig en bild av vad deras berättelser kan kokas ner till. Ofta är det intergalaktiska konflikter och strider med övernaturliga krafter som är i fokus. Banal underhållning kan måhända tyckas. Det är här Alan Moores ”Watchmen” från 1986 kommer in i bilden. Det är en serietidning som ursprungligen såldes som 12 lösnummer men som samlats i en bok på 400+ behändiga sidor. Jag skriver medvetet ”Bok” här eftersom jag vill hävda att Moores litterära kvaliteter sträcker sig långt över många av hans kollegor i serietidningssfären (tidskriften Time bekräftade också detta genom att låta ”Watchmen” som enda serietidning vara med på deras lista med 1900-talets bästa romaner). ”Watchmen” må fortfarande vara ett rutnät av bilder med tillhörande text i, men den berättelse som Moore målar upp är en ovanligt matig och intelligent uppgörelse med – och kommentar till – såväl superhjältemyten som det samtida kalla krigets nedräkning mot domedagen. Det är en rik text som tar lång tid att ta sig genom – som en riktigt bra roman! – och som klarar att stå på egna ben utanför seriemediets ramar. Däremot förhöjs texten med Dave Gibbons klassiskt skolade och detaljrika bildkompositioner. Även om stilen påminner om serietidningar från förr är det långt ifrån de färgglada ”Bang!”, ”Pow!” och ”Zoooom!” som prytt många serietidningsrutor genom åren. ”Watchmen” är onekligen smart underhållning för en vuxen publik; den är nattsvart, smutsig, brutal och psykologiskt djupdykande. Och dessutom en väldigt spännande deckargåta! När man läst detta kanoniserade verk kan man kanske förstå dragningskraften hos nördkulturen och upptäcka att serietidningsmediet kan rymma mer kvalitativ fantastik än generiskt flygande trikåaction från Hollywood.

"Watchmen" finns också att låna som (en hyfsat lyckad) film.

Målgrupp:

Tipsat av: Kristofer Lecander den 17 februari 2015