Wage Slaves

En socialrealistisk serieroman om facklig kamp i Malmös krogbransch.

Den svenska seriekulturen har varit på stark framväxt under många år och i dagens läge ser vi hur serieskapare tar plats i kultursfären på sätt som kändes otänkbara för år sedan. Det har hänt något: konstformen har onekligen fått förhöjd status. Gemene man tänker kanske på superhjältar när de hör ordet serietidningar men det finns också en lång tradition av socialrealistiska serier som är något helt annat än muskelbyggen som bekämpar ondskans makter. En del har ofta en personlig, nästan självbiografisk prägel på sina verk. Den första som jag själv stötte på var Mats Jonssons generationsroman ”Hey Princess” (2002) vars närmast icke-professionella tecknarstil kännetecknade den nya vågen av svenska serieskapare där det estetiska verkar vara sekundärt och berättelsen är i fokus. Den självbiografiska prägeln finns också med i (den betydligt mer välillustrerade) serieromanen ”Wage Slaves” av Daria Bogdanska.

För fyra år sedan läste jag en intressant artikel i Sydsvenska dagbladet som heter ”I det svarta” och är skriven av journalisten Johanna Karlsson. Den handlar om Johannas egna upplevelser som svartanställd i krogbranschen runt Möllevångstorget i Malmö. Det är en riktigt dyster artikel om lönediskriminering, om flyktingar som bodde i en krogkällare m.m. När jag fick förhandsinformationen att Daria Bogdanskas självbiografiska serieroman skulle ta avstamp i liknande arbetsförhållanden i samma kvarter blev jag genast nyfiken. Och i romanen dyker även Johanna Karlsson upp i en nyckelroll, så att cirkeln sluts. ”Wage Slaves” är en 200-sidig roman om något så ovanligt ämne som facklig kamp. Vi får följa Daria, en 25-årig polska som kommit in på serietecknarskola i Malmö. Hon hyr ett omöblerat rum i ett kollektiv, känner knappt någon, kan inte språket, har inga pengar och snurrar inledningsvis runt i ett moment 22-liknande tillstånd i byråkratisverige. För att överleva tvingas hon att ta en svart anställning på en indisk restaurang. Hennes anställning är väldigt osäker, utan kontrakt och med en lönesättning där hon som vithyad tjänar mer än de bengaler som jobbat där längre än henne. Alla är dock beroende av att behålla jobbet vilket gör det till en svår uppgift att ställa krav på chefen då det finns gott om annat folk i samhällsmarginalen som kan ta deras plats. Här börjar Darias kamp för rättvisa.

Bogdanska har en lätt och ledig stil när hon tecknar sina porträtt. Undertecknad känner (i egenskap av skåning) igen Möllevången i hennes gestaltning, persongalleriet, affärerna. Hennes figursporträtt är gjorda med fina, distinkta linjer och rymmer mycket personlighet. Vid sidan om den fackliga kampen så tampas Bogdanska också med privatlivet, om vänskap och kärlek, och om att som ung finna sig själv och sin plats i tillvaron. Men huvudkärnan av boken är den desto mer intressanta delen om den fackliga kampen, och jag tror att en del av bokens syfte är att ge liknande utsatta grupper – ofta invandrare – en röst i frågan rörande prekariatet i samhället. "Wage Slaves" är ännu ett fint tillskott i den svenska seriefloran.

Målgrupp:

Tipsat av: Kristofer Lecander den 6 december 2016