Anna-Clara Tidholm
En av Sveriges främsta barnboksförfattare och illustratörer har gjort småbarnsboken Knacka på! Knacka på! är också en mötesplats för föräldrar och små barn i Kulturhuset i Borås.
Så här beskriver Alfabeta förlag Anna-Clara Tidholm:
Anna-Clara Tidholm föddes i Stockholm 1946. Hon är en av Sveriges främsta barnboksförfattare och illustratörer och har en omväxlande och rik produktion bakom sig.
Några exempel är "Sagor från skogen", "Pappan som försvann" och Ture-böckerna. Knacka på-serien har rönt stor framgång världen över och betraktas nu som en småbarnsklassiker. Anna-Clara Tidholm har snart fått alla priser som är möjliga att få. Hon fick Elsa Beskow-plaketten 1986, Deutscher Jugendliteraturpreis 1992, Astrid Lindgren-priset 1997 och Augustpriset för "Adjö, herr Muffin" 2002. Våren 2012 utkom "Nilla och jag". De senaste åren har hon gett ut de blivande klassikerna i bilderboksgenren: "Okej!", "Grattis!", "Kolla!" och "Kom!".
Anna-Clara skriver om Knacka på!
När det lilla barnet möter en bilderbok kan något hända. Något stort. Något som vi vuxna bara kan gissa oss till. Vi håller i boken, läser texten, pekar på något vi tror är viktigt. Samtidigt, inuti barnet pågår kanske något helt annat. Barnet går in i boken, på sitt eget sätt, och blir medskapande och skapar sig egna föreställningar. Kanske blir det barnets första riktiga läsupplevelse, en ingång till nya världar, nya språk och egna berättelser.
I böckerna finns rum att utforska , rum att både springa omkring i och vila i. Småbarnsbilderboken ”Knacka på!” bygger på just den tanken. Knacka på dörren – och du får komma in och själv upptäcka vad som finns bakom dörre
För mig har skapandet av Barnens Kulturrum varit en spännande och från början oförutsägbar process. Skulle det lyckas? Kan en bilderbok verkligen förvandlas till en verklighet, fattbar för de små barnen? Utan ”figurer” som igenkänning och förmedlare, utan sagotåg och lustiga hus att klättra i. Jo, det gick. Barnens Kulturrum har faktiskt just det som boken vill förmedla: En tilllit till barnet som medskapare. En miljö som anknyter till boken, men som också innehåller de ”tomrum” som barnet själv får gestalta. En möjlighet för barn att på egna villkor möta musik, dans, litteratur och bild, både som mottagare och medskapare.
Något av det svåraste för oss vuxna är att lita på barnen, att tänka ur barnperspektiv. Men processen bakom Barnens Kulturrum har präglats av tillit till barnen och ett envist fasthållande av barnperspektivet. Och just därför känns Barnens Kulturrum som just ... barnens!
Anna-Clara Tidholm