Linjen

Elise Karlsson har skrivit en läsvärd poetisk skildring av det svenska prekariatet.

Skildringar av arbetslivet på kontor är en genre jag tycker mycket om. Ofta ger dessa berättelser upphov till komiska poänger om socialiserandet i kontorslandskapets bås och hur stämningen dränerar de anställdas levnadsglädje. Inom skönlitteraturen har t.ex. Douglas Coupland skildrat detta i två tämligen tidstypiska men ändå väldigt roande romaner (”Microslavar” och ”Jpod”) och i ”Så fick vi se slutet” varvade Joshua Ferris skratt med allvar och sorg. I de rörliga bildernas värld är Ricky Gervais tv-serie ”The Office” samt Mike Judges film ”Office Space” självklara exempel. Det var därför med spänning som jag plockade upp Elise Karlssons roman ”Linjen” – mest för att den inte alls utgår från den komiska vinkeln som titlarna ovan, utan för att den skildrar ett rådande svenskt jobbklimat med osäkra anställningar för kulturarbetare i en själadödande atmosfär.

”Kanske. Kanske jobb. Min kanskechef vill träffa mig och äta lunch. Det är en informell intervju, en kanskeintervju.”

Romanen handlar om Emma. Likt många i Sverige är hon en person som vill ta sig ur sin oroliga bubbla av arbetslöshet. Hon får ganska snart jobb på ett förlag som ger ut självhjälpslitteratur. Trots lättnaden att ha ett jobb är Emma ändå orolig för sin anställnings bräcklighet – sist in, först ut. Hon vill inte hamna utanför och är därför ambitiös och jobbar hårt. Men hon ljuger om relationer. Och upptäcker rivalitet bland arbetskamraterna. Och blir kär i en kollega. Slutligen kommer dagen då chefen markerar att nedskärningar är att vänta.

Titelns linje är mångtydig. Det skulle kunna handla om, som bokens baksida menar, ett gemensamt förhållningssätt i en värld som svajar. Men det skulle likväl kunna vara den tunna linje som skiljer människor åt, och bestämmer vem som har och inte har. Om arbetslinjen. Boken är till sin form ett virrvarr av dagoboksliknande anteckningar och lätt dagdrömmande betraktelser. Ungefär som om man satt och stirrade ut genom kontorsfönstret och ser all rörelse i solljuset utanför. Är du lönsam, lille vän? Det lätt poetiska anslaget i Karlssons prosa gör ”Linjen” närbesläktad med en samtida arbetarskildring som Kristian Lundbergs ”Yarden”. Båda två är ytterst läsvärda.

Elise Karlsson nominerades till Borås tidnings debutantpris 2007 för romanen "Fly". "Linjen" är hennes tredje roman.

Målgrupp:

Taggar:

Tipsat av: Kristofer Lecander den 12 november 2015